Det har varit lite dött här ett tag, jag är ganska medveten om det. Och jag är också medveten om hur himla tråkigt jag har det. Eller, nej. Jag har det inte tråkigt, men jag är ständigt rastlös. Tänk att jag ska gå dag in och dag ut, utan att göra något. Jo, jag gör väl saker, men jag menar mer att jobba. Jag har aldrig längtat efter att jobba lika mycket som jag gör nu. Det är nästan så att jag i mitten av Augusti tar på mig ryggsäcken och beger mig till skolan, så att jag ändå har något att göra.

 

Än så länge är jag bara lat, jag gör inget mer än att lata mig. I och för sig tränar jag och spelar matcher, är med familjen och tränar barn i fotboll. Men denna veckan har jag typ inget alls att göra. Förutom träning och match. Men de är ju på kvällen, inte på dagen när det riktigt kryper i mina ben av rastlösheten. Nej, jag måste ta tag i mitt liv. Får försöka planera in massor av saker de kommande veckorna så att jag inte börjar klättra i gardinerna, för det skulle inte mamma tycka om.

 

Först och främst måste jag skriva in mig på arbetsförmedlingen, får göra det snart. För idag ska jag med systeryster Ida in till Skövde och strosa runt i affärer medan hon är på rehab. Ja, för sitt knä alltså, inget annat. Sen ikväll ska jag på arbetsintervju!! Hur sjukt?! Vi får hoppas att detta går bra, för då är det jag som har något att göra i höst!! Håll alla tummar, tår och fingrar som ni har :)!