livetenligtliisa.blogg.se

Vill ha!

I morgon är det Freeeedag, vilket innebär att jag är ledig. Som vanligt så brukar jag vilja hitta på något med mina underbara kompisar, Felicia, Moa, Linda och Karin. Och det ska vi göra i morgon. Det är tänkt att vi ska köpa julklappar, men eftersom vi är som vi är, så blir det förhoppningsvis en hel del till oss själva också.

 

Jag vet redan nu en sak som jag jättegärna vill ha. En snygg t-shirt från Gina Tricot. Dock har jag fastnat för två olika, men jag känner att det är onödigt att köpa två, nu när det snart är jul. Så jag måste alltså välja en. Åh, det är så svårt!!

 

Beger mig till Bilbos värld

Åh, vet ni vad som låg på min köksbänk och väntade på mig när jag kom hem ifrån skolan idag? Den är röd, den är ungefär lika stor som en ficka, den har åtta bokstäver i sin titel och den handlar om Bilbo Secker. Vet du vad det är nu då? Okej, en till ledtråd. Filmatiseringen kommer snart på bio.

 

Till alla er som gissade på boken Hobbiten av J.R.R. Tolkien, så var det helt rätt. Till dig som gissade på något helt annat, så hade du fel..

 

Nu vet jag i alla fall hur min kväll ska spenderas. Med en bok, en filt och med ett leende på läpparna.

 

När allt bara krånglar

Längtar efter sommar och sol

Visst är det lite roligt hur vi människor funkar egentligen? När det är sommar, vill vi ha snö och jul, när det nästan är jul (dock utan snö för tillfället..) så längtar man tillbaks till sommaren och solen. Dock fick vi inte så mycket av den varan (solen..) denna sommaren. Men jag hade tur som fick några soliga dagar med Appellen (kören jag är med i..) på Styrsö i somras. Ojoj vilket fint väder det var, ni skulle varit med!

 

Nu när regnet har öst ner konstant i två dagar så vill man inget annat än att vrida tillbaks tiden och befinna sig på Utterviken, med solen i ögonen och havet nedanför sig. Åh, så skönt!

 

Åh, vad jag älskar regn!

Åh, det regnar idag igen. Min dag är räddad, lyckan är gjord! Tänk vad mysigt det är att springa ut till bilen, med regnet smattrandes mot ens kläder, så att man blir helt genom blöt. Det är såå mysigt att sitta kall och blöt och frysa i en bil, innan värmen har kommit tillbaks till ens kropp.

 

Snälla.. märk den väldigt ironiska tonen i detta inlägg! Jag gillar INTE regn!

Någon gång måste vara den första, right?

Idag var det äntligen dags. Idag är dagen då jag satte min fot för allra första gången på ett gym! Eller nej, nu ljög jag. Jag har varit på gym förut, men inte för att träna, utan för att vänta på kompisar/syster. Men idag har jag för första gången i mitt 18-åriga liv, tränat på ett gym!

 

Och vad tyckte jag då om denna upplevelse? Jo, jag tycker att det var superkul! Tror att man behöver lite miljöbyte, efter att ha sprungit efter en boll sen i Maj - Oktober, så behövde jag komma in och testa på lite nya saker. Jag testade lite olika maskiner, med Felicia som min PT för dagen. Haha, hon har ju varit där hur mycket som helst, så hon får visa mig hur man gör på de olika sakerna.

 

Jag har tänkt mig ungefär 2-3 pass i veckan, med fokus på olika saker de olika passen. Men först och främst är det i form jag vill komma och få bättre kondition än vad jag har nu. Sen är det väl bara ett plus om man börjar få lite muskler också!

 

Färgglada prickar i oskärpa

Ja, jag har nog fått en dille på oskärpa. Nej, nu menar jag inte att jag tycker om att springa runt utan mina trogna glasögon och se allt som en klump i olika färger. Jag menar självklart på kort. Igår när hela säkten (på pappas sida..) gick genom Skövde och spanade in Stad I Ljus, då passade jag på att ta en hel del kort med oskärpa. Man ser bara massor utav prickar av färger, det är rätt coolt om du frågar mig.

 

Skövdes Stad I Ljus

Tre bilder från gårdagens firande av Kusinen!

En månad kvar till Julafton!

En månad. Så lång tid är det kvar tills det är julafton. Bara en månad! Känner mig så stressad över allt som ska göra. Julklappar ska införskaffas, julgodis ska bakas, man ska hitta något fint att ha på sig, rummet ska städas och pyntas. Och allt detta medan ens vanliga liv pågår som vanligt. Hur ska man hinna? Det frågar jag mig själv varje år. Okej att jag har en mamma som är väldigt duktig på att planera saker och gör allt i god tid. Jag behöver egentligen inte tänka så mycket på allt som händer.

 

Julklapparna. Det är det som jag blir stressad av. Jag ska hinna åka in till Skövde och handla alla dessa paket. Först ska man försöka komma på vad man ska köpa till alla personer, sen ska man leta reda på det i alla olika affärer som finns. Sen ska man slå in paketen och sist men inte minst, får man se när någon blir glad över vad dem fått, på julafton.

 

Nu börjar nedräkningen till Julafton. En månad går fort, så jag ska försöka planera min tid så gott det går. Nästa Söndag är det redan 1a advent, sen kan man räkna ner söndagarna med hjälp av de fyra ljusen. Dagen efter den 4e advent smäller det. Då kommer hela kroppen fyllas av glädje och nyfikenhet. Nu räknar vi ner och längtar efter en av de bästa helgerna på hela året.

 

Bild från förra årets julklappar till en del av släktingarna..

Säg Hej till Holger!

 

Denna sötsak ropade pappa in på Juniorauktionen som vi har varit på ikväll. Jag och pappa gick runt och kikade på de saker som skulle auktioneras ut, innan själva auktionen började och jag blev lite kär. Så ful, men samtidigt såå söt!
Självklart var pappa snäll och ropade in den, till oss. Den får pryda bänken i hallen denna julen och göra de som kommer hem till oss lite gladare.

Åtta timmar i ett väntrum..

Klockan 05.50 packade jag och Ida in oss i våran guldiga lilla Clio, för att styra kosan mot Lidköpings sjukhus. Jag kan säga att den tiden är aldrig kul att åka hemifrån på. Att ens gå upp så tidigt är ju jobbigt. Tänk då att man ska sätta sig i en bil och köra vid den tiden. Dock fick Ida köra den första biten, hon passade på eftersom hon inte kommer kunna köra på ett par veckor nu.

 

Kvart över sju fick Ida komma in till Dagkirurgin och jag satte mig lydigt ner i väntrummet med min bok och koncentrerade mig på att hålla ögonen öppna. Timmarna gick, och jag blev bara rastlösare och rastlösare. Att sitta stilla flera timmar i sträck är något som jag aldrig kommer tycka är kul. Jag måste röra på mig. Så jag gick iväg till sjukhusets lilla kiosk och köpte en tidinig och lite godis, mums! Sen gick jag tillbaks till väntrummet.

 

Jag såg massor av människor under tiden. Personer som skulle operera sig, deras anhöriga, personer som nyss hade opererat sig osv. Vid kvart i tre hade jag fått nog av allt väntade, så jag gick fram till receptionen och frågade hur det gick för Ida. Då säger sköterskan att jag får vänta i ungefär 1-2 timmar till. Jag höll seriöst på att smälla av!

 

Aja, tog mig en tur i staden, köpte lite mat till mig själv och självklart en kaffe. När jag kom tillbaks behövde jag bara vänta i ungefär en halvtimme, så kom Ida uthoppandes på kryckor. Jag smet iväg och hämtade en rullstol som jag sedan körde runt med henne i.

 

Trots att jag inte gjorde så mycket idag så gör inte det mig något. Så länge Ida mår bra så kan jag gärna sitta och vänta på henne i väntrummet. Dock tycker jag inte att det ska behöva upprepas, då får mamma eller pappa följa med.. Hahha!

 

 

När det är bättre än orginalet

Finns inga bra tider, när det gäller sjukhus..

Idag ringde Ida (min syster..) till Lidköpings sjukhus och frågade när hon skulle vara inne i morgon. Hon ska nämligen operera sitt knä, har för mig att det är korsbandet. Jag hade förväntat mig en bra tid, typ elva, eller tolv. Ja, helt enkelt en tid där du inte behöver gå upp mitt i natten för att passa.

 

Tror ni att hon fick en bra tid? Neej.. Klockan tjugo över sju, prick, ska vi vara i Lidköping. Jag har aldrig kört till Lidköping och ingen av oss vet hur lång tid det tar. Så vi ska åka tio i sex för att vara ute i god tid. Åh, så glad jag blir! Eller inte..

 

Jaja, det finns ju bra saker med att skjutsa Ida också. Jag får köra bil, vilket jag tycker om. Jag kan sitta och göra ingenting på ett sjukhus, eller läsa en bok. Jag kan ta en promenad på fem minuter, sen är jag i Lidköpings "centrum". Så det är inte så farligt att gå upp tidigt. Morgonpigg har jag alltid varit, så det kommer inte bli några problem. Men det är senare under dagen tröttheten kommer komma smygandes på mig.

Aja, nu ska jag njuta av ett nytt avsnitt av Grey´s Anatomy och sen är det bums i säng!

 

True Words!

Jag kanske är bra när jag är 68 år..

 

Alla har vi haft massor utav drömyrken när vi var yngre. Mina var (de jag kommer ihåg..) veterinär, författare och bagare. På senare tid har det blivit journalist och författare som är mina drömyrken. Men jag har flera gånger tänkt i andra banor och velat bli barnmorska eller konditor. Jag stod i valet och kvalet i att välja konditorlinjen i Skara, istället för att gå journalism i Skövde, som jag gör nu.

 

Jag har alltid tyckt att det är roligt att baka, fast det är nästan att äta som är det roligaste. Nu har det blivit väldigt mycket Cupcakes, i alla dess färger, former och smaker. Jag vill bli bra på att göra cupcakes. Cupcakes som folk blir glada av att se och som jag får beröm för. Nu får jag bara ibland höra att de är goda, och kanske lite fina. Men jag vill göra cupcakes som folk inte ens vill äta, för att de är så fina. Så just nu är det lite av en dröm, fast det är en dröm som man kan bli bra på lite när som helst.

 

Vem vet, när jag är 68 kanske jag är hur duktig som helst på att göra cupcakes, så jag kan vänta ett tag till med den drömmen.

Dock när jag är inne på WeHeartIt.com så blir jag oerhört glad av alla fina och färgglada cupcakes som folk har tagit kort på och lagt upp. Riktigt fint!

 

Bild från WeHeartIt.com

 

 

50 procents chans att det passar..

Myser runt i min stora pyjamas..

Jag tror inte att det finns något bättre än att ha sovmorgon. Jo, i och för sig är sovmorgon och att vara helt ensam hemma något av det bästa jag vet. Man kan sitta och bara ta det lugnt, utan att någon tjatar på dig. Nu har ju mamma i och för sig sagt att jag ska dammsuga, men det går på ett litet kick så det är lugnt.

 

Sovmorgon och sluta tidigt, det är något jag kallar lyx. Brukar börja tio över tolv på Tisdagar och sluta fem, men idag slutar jag direkt efter Foto C lektionen. Så himla gött!! Har inga långa dagar denna vecka, vilket också är gött! Tar helg redan i morgon, då jag på Torsdag ska skjutsa min Storasyster in till operationen i Lidköping (det är något med hennes knä de ska rätta till efter snart tre år.. Korsbandet kanske..). Och jag är som alltid ledig på Fredagar och då blir det till att göra massa ärenden som annars aldrig blir av.

 

Arne Dahl, Dammsuga och Äta Frukost, är de tre saker jag ska göra innan jag sätter mig i den Guldiga Clion och brummar iväg till skolan. Whooopidoo!

 

Dumb Ways To Die!

SOS Uppdraget

SOS Uppdraget är ett program på tv som jag följer slaviskt. Det är ett nytt avsnitt varje Måndag och det handlar om sex stycken kända svenskar som åker ner till Afrika för att vara med och bygga en fritidsgård i en barnby. Denna serien har gripit tag i mig och jag försöker hålla tillbaks tårarna efter varje avsnitt.

 

Man kan inte riktigt förstå hur svårt och jobbigt dessa barn har det. Och det är så jobbigt för mig att ta in. Att det finns barn som svälter och måste försörja sina familjer. Det är bara jobbigt att tänka sig att en vuxen person svälter, tänk då hur det känns när det är barnen som drabbas värst. Det är de som oftast får jobba för att få in lite pengar. Pengar som inte räcker till mycket. Kanske lite mat, eller något annat som behövs.

 

Det är när man ser hur andra i världen har det som man inser hur lyckligt lottad man är som är född i Sverige och inte i något annat land. Vi har det bättre än vad barnen i drabbade länder kan föreställa sig. Det är inte ofta jag är tacksam, men efter detta avsnitt jag såg idag, då är jag riktigt tacksam över vad jag har och över min familj.

 

En helg jag sent kommer att glömma!

I helgen som gick var jag, mamma, SysterYster, Min kusin M, Min kusins fru T och min moster I-B i Göteborg. För flera månader sedan beställde mamma och I-B biljetter till Ladies Night i Göteborg och lyckan var total. Jag har velat gå på det hur länge som helst, men eftersom man måste vara 18 år fyllda så har det inte blivit av. Tills i Lördags.

 

Vi hade en helt underbar helg tillsammans, vi bodde på hotellet mitt emot Liseberg och hade välrdens finaste utsikt mot Liseberg. Skandinavium låg bara någon minuts promenad från hotellet. Allt var bara helt underbart. Fast det mest underbara var själva showen. Vilka duktiga killar! Jag säger bara.. MARTIN STENMARCK! Åh, vad jag älskar denna oerhört duktiga sångaren. Han är en av mina största idoler så kameran gick på högvarv när han var på scenen. Halsen blev hes av allt skrikande och sjungande.

 

Magnus Uggla var den utav grabbarna som bjöd på en riktig show. Jag tycker inte om honom som person, har alltid tyckt att han är en riktig dryg stockholmare, men i Lördags var det magiskt! Han fick hela Skandinavium att dansa och sjunga. Hasse Brontén, Anders Timell och Andreas Johnson var också bra, men Uggla och Stenmarck var något utöver det vanliga!  

 

Charmigare bild än såhär är svårt att få ;)

 

 

Jag är en rastlös person...

Jag har under mina två, snart tre år(!) av bloggande, bytt blogg två gånger! En del tycker att det är mycket, en del tycker att det är lite. Jag tycker att det är mycket, men samtidigt något som jag känner har behövts. När jag inte finner inspiration och lust att skriva något, eller dela med mig av några bilder, då har det varit enklare att byta blogg och börja om på ny kula.

 

Jag började blogga här, på blogg.se. I December förra året bestämde jag mig för att testa på devote.se, vilket funkade utmärkt. I ungefär 7 månader, sen kom den rastlösa personen i mig fram igen och då bytte jag tillbaks till blogg.se och min gamla blogg. Men nu har jag tröttnat på den, men inte på blogg.se, så jag bestämde mig bara för att göra en helt ny blogg. En blogg med mitt namn i och inte ett smeknamn jag hade för typ 3 år sedan.

 

Min gamla blogg, Lizetthe.blogg.se kommer att finnas kvar för dem som känner att de vill rota i mitt arkiv.
Nu kör vi på nya tag, med en ny blogg!