Häromdagen bakade jag och mamma julens absolut godaste kakor; pepparkakor. Jag kan inte sluta äta dem, haha. Vi brukar i vanliga fall inte vara så snabba med att baka pepparkakor, oftast blir det någon/några veckor innan jul, men nu blev det ungefär en månad innan. Men det är bra, då hinner vi baka ännu mer, så jag blir riktigt snäll till jul, hihi.

 

Att få komplimanger är inget som jag är bra på. Jag tycker nästan att det är lite pinsamt att tacka för komplimangerna. Oftast får man ju komplimanger av de man har i sin närhet och även om de är helt ärliga, så är komplimanger från en främling SÅ mycket bättre. Man tar åt sig på ett annat sätt. I Måndags när jag och Felicia var inne på Bikbok kom en tjej fram till mig och frågade vart jag hade köpt mina skor (Nike Air Force 1). Jag svarade henne och hon sa att mina skor var sjukt snygga och att hon verkligen ville skaffa sig ett par likadana. Sånna människor tycker jag verkligen om, som vågar komma fram till en främling och ge dem en komplimang och fråga vart hon har köpt skorna. 

 

Jag kan säga att detta kommer jag att leva på hur länge som helst. På något vis kändes det som att man blev bekräftad, även om det var mina skor hon tyckte om. Jag önskar att flera (inklusive mig själv) var sånna som denna tjejen, modiga och vågar ta kontakt med främlingar. En komplimang från en främling gör något bra med humöret.

 

Åh gud.. nu är boken slut och därmed serien. Jag har läst Nyckeln så fort jag har fått tid, lagt allt annat åt sidan och bara läst. Igår satt jag i två timmar och bara läste, brydde mig inte om vad resten av familjen gjorde, eller sa. Bara läste. Nu är serien slut.. tråkigt, men sant. Eftersom jag säkert har läst 3-4 timmar om dagen, så har jag ju tyckt om boken. Dock kan jag tycka att slutet var lite.. platt, förutsägbart? Aja, oavsett vad så var det en riktigt bra sista del i en triologi. Glad att jag tog mig tiden att läsa färdigt den. Nu kan jag börja läsa de andra böckerna som står och väntar på mig i min bokhylla. 

 

Att springa har aldrig varit min grej, jag har alltid haft ursäkter till att inte snöra på mig skorna och ge mig ut på vägarna. Fram tills några veckor sedan. Från att inte ha sprungit alls, till att springa tre till fem gånger i veckan. Det känns i både kroppen och i hjärnan. Man får ett helt annat tänk, i alla fall när man upptäcker att det är skönt att springa. Efteråt, alltså. Det är inte skönt att springa när man just gör det, det är känslan efteråt som är den sköna och jag antar att det är därför en hel del människor springer flera gånger per vecka.

 

Nu har halsont hindrat mig i över en vecka och rastlösheten kommer som ett brev på posten. Visst, man kan träna på andra sätt, eller helt enkelt vila när man inte känner sig pigg. Men jag behöver träningen för annars kommer jag att gå i taket. Jag ska försöka mig på att springa den kortare rundan idag, den som är på ca 2,5 kilometer. Den är lagom, plus att det inte tar så lång tid. Det jag ville säga med detta var att jag är back on track igen. Helt enkelt on the road again.

Äntligen är det Fredag och jag har lyxat till det med att inte göra ett skit denna dagen. Så himla skönt! Ibland behöver man dagar då man går i pyjamas till klockan tolv och inte gör så mycket mer än att slappa framför datorn, eller varför inte med en bra bok. Nu är det dock slut på latheten, för nu ska jag in till den stora staden Skövde och gå på lunchdejt med bästa Felicia. So what att klockan kommer bli tre innan vi äter lunch? Lunch kan man äta när som helst, haha. Ceasarsallad, lite tittande i affärer och fredagsmys hemma hos henne tillsammans med hennes underbara familj kan faktiskt inte bli så mycket bättre! :)

 

I Tisdags när jag var med E i den stora staden Skövde och shoppade så gjorde jag ett obligatoriskt besök på Akademi bokhandeln. Man åker inte till Skövde utan att gå in där, det är typ en gyllene regel eller något. Jag brukar alltid börja mitt besök i denna underbara affär med att gå till ungdomshyllan, även om jag nu för tiden läser mer "vuxenböcker". Helt plötsligt så fanns den bara där, den perfekta boken. Jag struntade i att det är Julafton om bara typ 6 veckor och att jag faktiskt kan vänta tills dess. Den boken var helt enkelt perfekt. Ifrån omslaget till författarna. Två av mina favoritförfattare i en och samma bok, det kan ju faktiskt inte bli bättre. Det måste vara ödet. Så jag köpte den. Helt spontant. Jag tittade på den i typ en halv minut och sen gick jag till kassan. Den känslan är helt underbar!

 

Idag är det bara en dag kvar tills den efterlängtade sista delen i bokserien Cirkeln kommer ut. Whioo! Jag är så övertaggad på detta att det finns inte. I Tisdags gick jag till och med in till bokhandeln och förbeställde boken som kommer imorgon, vilket jag aldrig har gjort förut. Just nu så läser jag första och andra delen för att färska upp minnet lite, det var ju ändå så något år sedan man läste de båda böckerna. 

 

Jag är inte så bra på att beskriva saker, men såhär står det på den första bokens baksida;

Dessa böcker är så bra att jag inte kan lägga dem ifrån mig. Från början fick jag den första boken ifrån en bokklubb som jag var medlem i förut, men då lade jag bara undan boken för att den inte var min stil. Men efter ett tag fick jag för mig och läsa den och det var nog det bästa jag har gjort. För nu är jag helt fast i både serien och dess karaktärer. Det bästa med serien är att den kommer från Sverige, det är så kul när det går bra för författare från Sverige. Den första boken ska bli en film, dock vet jag inte när den kommer ut, men jag antar att det blir någon gång under 2015, eller nästa år. 

 

Efter att ha gått upp vid sex denna Måndagen, så är jag sådär lagom pigg. Men jag orkar inte sova, för då kommer jag med all säkerhet sova bort den ledighet jag har innan jag börjar jobba i eftermiddag och det vill jag inte. Så för att hålla mig vaken kikar jag på alla avsnitt av Portkod 1321, igen. Om ni inte har sett den serien, se den! Om ni redan har sett den, se den igen! Så himla bra ungdomsserie. Jag vet inte hur många gånger jag har sett avsnitten, många är det i alla fall. Om jag har sett det flera gånger, så är den med all säkerhet riktigt bra, haha! 

 

När jag och mina kompisar träffas brukar vi inte bara "hänga" som min mamma så fint säger, nej vi brukar göra något kreativt, som samtidigt är gott att äta. Typ baka eller laga mat. Så idag när Felicia och Moa var här bakade vi tre sorters kakor, där varje person hade fått bestäma en sort var som vi skulle baka. Bananmuffins, kolakakor och nutellakakor blev det idag. Nutellkakorna var det jag som bestämde, oh vilken överraskning, haha. Dessa tre sorter avnjöts till den riktigt bra filmen The Blind Side, om ni inte sett den se den och om ni har sett den, se den igen! Jag blev helt rörd vid första scenen, sen är jag ju lite lipig också, haha.

 

Min kompis Moa tipsade mig häromdagen om denna underbara låt med Pitbull och Ke$ha och jag kan erkänna.. jag är förälskad i denna låt!! Den går på repeat heela dagen lång här hemma på landet :)!

Dagligen så får man ju det intryckt i hjärnan att frukosten är dagens viktigaste mål. Att du inte kommer att orka något om du inte äter en stadig frukost. Förut har jag bara suckat åt alla de som säger det, men nu vet jag ju att det faktiskt stämmer. Jag har börjat äta en ordentlig frukost som innehåller havregrynsgröt med massor av frön, en frukt och kanske ibland ett glas mjölk. Havregrynsgröten gör att jag står mig väldigt länge och inte känner mig hungrig mellan frukosten och lunchen. Och de som klagar på att de inte hinner äta frukost, gå upp tjugo minuter tidigare, för det finns inga ursäkter till att inte äta frukost! 

 

Förra året när jag var i New York tog mitt resesällskap en bild på mig mittemot Flat Iron Building med Emipre State Building i bakgrunden. När jag var i New York i Augusti/September i år så tyckte jag att det skulle vara roligt om jag tog en bild på exakt samma ställe som förra året. Sagt och gjort, så nu har jag två kort ifrån samma plats, med samma Lisa, ett och ett halvt år emellan. 

 

I söndags var jag enormt stolt och glad när jag fick se hur min kusin Julia och hennes handbollslag tog sig hela vägen till final och vann guld i Skadevi Cup som gick av stapeln i Skövde under helgen. Så mycket som jag skrek och hejade har jag nog inte gjort på länge. Min röst hördes knappast efter finalmatchen som var 12x2 minuter, haha. Jag tror att jag ska börja gå på handboll lite mer oftare, i alla fall när mina kusiner spelar, för det var riktigt kul att kolla och nu fattar jag nog nästan alla regler, whioo!

 

Självklart var kameran med (något så här stort måste ju för guds skull dokumenteras!!), så här kommer det en drös med bilder. Min kusin är den braiga målvakten i gul tröja, bara så att ni vet! ;)